Text-dokument

» Visa alla     «Föregående «1 ... 14 15 16 17 18 19 20 21 22 ... 40» Nästa»     » Bildspel

Från Gödelöv till Malmö

Berättar om några socknar, byar och gårdar som på ett eller annat sätt varit aktuella under stamfar Anders Klintebergs och stammor Elna Olsdotters levnad.

FRÅN GÖDELÖV TILL MALMÖ

Här kommer nu några korta beskrivningar av några socknar, byar och gårdar vars namn är av intresse och som på ett eller annat sätt hjälper till att visa den bygd som stamfar och stammor levde i. Informationen är till största delen hämtad ur Rosenbergs ”Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige” och avser läget omkring 1880.

Först några förklaringar av ett antal ord och begrepp som står i texten.

Mantal var en kameral taxeringsenhet eller besuttenhetsmått som var grund för beskattning. Talet var ett mått på en gårds skattekraft och de skatteprestationer eller arrenden som gården skulle prestera. Ursprungligen var måtten 1, ½ eller ¼. Så småningom kom även mindre sifferdelar till användning.

Hemman var ett äldre begrepp som i Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg gårdar och jordbruksfastigheter med visst mantalsvärde. På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och betala den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman blev ett helt mantal. Det fanns en stor mängd olika typer av hemman. Ett hospitalhemman ägs av offentliga sjukhus eller fattigvårdsinrättningar och brukas av någon som betalar arrende till ägaren.

Gatehus fanns i de forna danska landskapen Skåne, Blekinge och Halland. Ordet har ingenting med dagens ord ”gata” att göra och betyder inte i heller hus vid en gata eller liknande. Gatehus kan liknas vid en backstuga eller torp utan mark. Oftast ingick bara en kålhage i den mark som disponerades av husets invånare som i övrigt var helt beroende av de inkomster de fick in via arbete. Arbetet kunde antingen vara som hantverkare eller som arbetskraft på traktens gårdar. I de gamla byarna låg gatehusen på byns gemensamma mark längs bygatan, invid fägatan eller landsvägen. När byarna sprängdes genom skiftesreformer byggdes det också upp gatehus på de utflyttade gårdarnas marker. Dessa hamnade ofta på utmarken, men ändå så nära gårdarna att gatehusfolket enkelt kunde kallas in för tjänstgöring när så behövdes.

Fälad är ett gammalt, men i viss mån fortfarande använt, sydsvenskt ord för betesmark (från det danska ordet för gemensam). Ordet fäladsmark var beskrivningen på en stads borgares gemensamma betes- och odlingsmark. Ordet används även för att beskriva en viss naturtyp (fäladsmark) ofta med mager, backig betesmark, ibland stenig och/eller med inslag av enbuskar.
Begreppet används bl.a. för marker på Romeleåsens sluttningar i östra delen av Lunds kommun.

Skifte av jord innebar ett ägoskifte varigenom jord, utgörande ett begränsat område, vanligen ägorna till en by, delas mellan två eller flera ägare. Skiften har varit nödvändiga villkor för jordbrukets utveckling. I Sverige har skifte av jord varit av fyra slag - Tegskifte (hammarskifte, bolskifte, solskifte), Storskifte, Enskifte och Laga skifte.

Nu över till informationen om några socknar, byar och gårdar.

Gödelöv (stavades förr Göddelöf/Gödelöf) socken ingick i Torna tingslag och härad i Malmöhus län. Socknen låg kring Romeleklint och var kring 1880 ca 0,176 kvadratmil (=4 078 tunnland) stor. I socknen fanns byarna Gödelöv, Hyllinge och Ättarp samt Björnstorps säteri, Stubbarps gård och Ryds gårdar. Östra delen av socknen var bergstrakt och Romeleklint med en höjd av 591 fot (ca 175 meter) ligger i nordöstra hörnet. Västra delen var jämn och bördig med någon planterad skog vid Björnstorp. Björnstorps fideikommiss upptar hela socknen (8 17/48 mantal med kvarn) utom prästgården och hospitalhemmanet Ättarp.
Storskifte genomfördes 1783 (Akt 12-GÖD-2 på Lantmäteriets Historiska kartor). Enskifte genomfördes 1819 (Akt 12-GÖD-5 på Lantmäteriets Historiska kartor).
Laga skifte genomfördes 1869 (Akt 12-GÖD-11 på Lantmäteriets Historiska kartor).
Kring 1880 bodde det 810 personer (400 män och 410 kvinnor) i socknen. Det fanns en poststation i kyrkbyn Gödelöv som 1878 befordrade värdeförsändelser intill 5 000 kr (ca 237 000 kr år 2007), paket intill 3 skålpund (ca 1 275 gram) och postanvisningar intill 25 kr (ca 1 200 kr år 2007).
År 1883 fanns en handlare Gösta Almqvist i Gödelöv by, ett mejeri i Ättarp, en vattenkvarn på Björnstorps gods och en hantverkare (=smed) vid Björnstorps torg. Socknen var annex till Lyngby i Bara härad.
Gödelöv tillhör numera Skåne län, Lunds kommun, Genarps församling, Genarps pastorat och Torna kontrakt.
Kyrkbyn Gödelöv ligger tillsammans med Björnstorps slott i ett landskap av riksintresse för kulturminnesvården. I Gödelöv är det framförallt de låga vitputsade traditionella huslängorna intill den medeltida kyrkan som ger byn dess ålderdomliga utseende och skyddsvärda miljö. I början på 2000-talet bodde det 59 personer där och det var 24 fastigheter. Arean var 655 hektar.

Ättarps by (stavades förr Ettarp) tillhörde Gödelövs socken och Torna härad i Malmöhus län. Vidare ingick Ättarp (2 11/24 mantal) i Björnstorps fideikommiss utom en mindre del (1/4 mantal som tillhörde staten).
Ättarp tillhör idag Skåne län, Lunds kommun, Genarps församling, Genarps pastorat och Torna kontrakt.
Numera är Ättarp inte direkt någon by eller ort i dagens mening. I början av 2000-talet bodde det 9 personer där och det var 9 fastigheter. Arean var 469 hektar.

Ättarps gård (namnet Stora Ättarp förekommer också) anlades 1818 av friherre Gösta Gyllenkrok, som sammanslog 8 mindre gårdar. Egendomen var utarrenderad till 1918. Därefter har den drivits i sambruk med Björnstorps gods. En s.k. byasten är rest på gården, i kurvan vid dammen, till minne av Ättarps by.
Lagfaren ägare till fastigheterna Ättarp 6:1, 7:1 och 8:1 är friherre Thure Gabriel Gyllenkrok på Björnstorps slott. Gården är kvar och används av godset som uppställningsplats för arbetsfordon och för torkning av grödor. Befintliga boningshus är uthyrda till privat boende.

Lilla Ättarps nuvarande mangårds- och ekonomibyggnader uppfördes 1915 efter en brand. Ägare då var Kungliga Domänstyrelsen d.v.s. svenska staten.
Lagfaren ägare till fastigheten Ättarp 9:1 är Bertil Georg Hansson (½ andel) och Inger Mariann Kullenberg-Hansson (½ andel). Byggnadstyp är småhus och det är ett privat boende. Det lär vara enda fastigheten som inte ägs av en friherre Gyllenkrok.

Gödelöv 11 hade tydligen inte något eget namn. Före Laga skifte låg gården i byn söder om kyrkan utmed vägen. Efter utflyttningen, som troligtvis skedde före 1869, låg den nya gården strax nordväst om gården Leret som ligger 1 km väster om Gödelövs kyrka längs vägen mot Ättarp. År 1883 var gården och marken 34 tunnland. Arrendator 1883 var en Nils Jönsson.
Lagfaren ägare till fastigheten Gödelöv 11:1 är friherre Thure Gabriel Gyllenkrok på Björnstorps slott. Gården är inte kvar. På kartor från 1913/1914 är gården kvar. Enligt en uppbördslängd för Björnstorps arrendatorer år 1916 fanns det bara en arrendator till fastigheterna Gödelöv 11:1 och Gödelöv 17:1 (Leret). När gården Gödelöv 11 försvann har inte gått att klarlägga.

Gödelöv 12 har inte något eget namn förutom ”Utbrytningen”. Före Laga skifte låg gården i byn söder om kyrkan utmed vägen. Denna gård var den första i Gödelöv som flyttade ut från byn och kallas därför också ”Utbrytningen”. Utflyttningen skedde före 1869 kanske redan så tidigt som 1866. Den nya gården byggdes sydväst om Leret som ligger 1 km väster om Gödelövs kyrka längs vägen mot Ättarp. År 1883 var gården och marken 32 tunnland. Arrendator 1883 var en Pål Larsson.
Lagfaren ägare till fastigheten Gödelöv 12:1 är friherre Thure Gabriel Gyllenkrok på Björnstorps slott. Gården är kvar. Marken brukas av godset och byggnaderna är uthyrda till privat boende och verksamhet.

Gödelöv 24 var inte en gård utan tydligen en samlig av så kallade ”gatehus” som var onumrerade plus några övriga hus i och runt Gödelövs kyrkby. Dessa benämns Gödelöv 24 i kyrkböckerna och i mantalslängderna. Runt 1868 när stamfar Anders familj flyttar till Gödelöv 24 och ett av gatehusen bor det ett 100 tal människor i de hus som hänförs till Gödelöv 24. Huset är kvar och kallas Lilltorpet. Det ligger öster om Björnstorps torg på södra sidan om och alldeles intill vägen som går från Björnstorps torg mot väg 102. Enligt Gurli Sjöström (dotter till stamfars bror Johan) byggde Anders Olsson själv gatehuset.
Beteckningen Gödelöv 24 ändras i församlingsboken för 1900-1918 till Gödelöv 22. Kanske år 1915 eftersom det står att stamfar Anders mor dog 1914 på Gödelöv 24 och stamfar Anders far dog 1915 på Gödelöv 22.
Lilltorpet blev så småningom ett torp som uthyrdes av godset som sommarställe. Men sedan slutet av 1990-talet hyrs Lilltorpet ut som året runt boende.
Söndagen den 14 september 2008 besökte Anders Klinteberg, Eva Anderberg, Ulf Klinteberg, Madeleine Olsson, Lis-Lott Janheden och Mats Janheden Lilltorpet. Hyresgästerna Björn och Karin af Forselles med dotter och hund visade oss runt i huset. Det fanns inte mycket kvar från gamla tider förutom den stora bakugnen som nu är helt avskärmad i ett mörkt utrymme och används inte. Men öppnar man dörren så kan man se bakugnen och även känna en speciell lukt. Under årens lopp har Lilltorpet moderniserats i olika omgångar.
Lagfaren ägare till fastigheten Björnstorp 1:1, där Lilltorpet ingår, är friherre Thure Gabriel Gyllenkrok på Björnstorps slott.

Björnstorp gods tillhörde Gödelövs socken och ingick i Torna härad i Malmöhus län. Är ett fideikommiss med huvudgården belägen vid Romeleklints fot i Gödelövs socken. Den på 1700-talet uppförda gården omges av en stor park och trädgård samt 60 tunnland planterad löv- och barrskog. Fideikommisset ägdes och ägs än av en friherre (baron) Gyllenkrok.
Björnstorp gods tillhör Skåne län, Lunds kommun, Genarps församling, Genarps pastorat och Torna kontrakt.
Lagfaren ägare till berörda fastigheter är friherre Thure Gabriel Gyllenkrok på Björnstorps slott.

Orten Björnstorp uppstod som stationssamhälle åt Björnstorps gods vid den 1970 nedlagda järnvägen mellan Malmö och Simrishamn.
Björnstorp tillhör idag Skåne län, Lunds kommun, Dalby församling, Dalby pastorat och Torna kontrakt. I början av 2000-talet bodde det 77 personer där och var 4 fastigheter. Arean var 730 hektar.

Skabersjö socken ingick i Bara härad i Malmöhus län kring järnvägen Malmö-Ystad. Omkring 1880 var socknens areal 0,229 kvadratmil varav 0,221 (=5 117 tunnland) var landområde. Totalt hade socknen 34 17/30 mantal och hade 996 invånare. Järnvägen hade en station i Skabersjö som också var post- och telegrafstation. Skabersjö låg 1,5 mil sydost om Malmö och 4,4 mil nordväst om Ystad. Segeå utgjorde gräns på hela västra sidan och i öster nådde socknen fram till Yddingesjön. Hela socknen (utom prästgården) upptogs av Skabersjö gods.
Marken var mestadels backig och hade i östra delen vackra bok-, ek- och furuskogar. För övrigt var socknen fruktbar och odlad. Större arrendegårdar i socknen var Ebbarp, Kädarp, Ljunggården och Svenstorp.

Skabersjö gods tillhörde Skabersjö socken och ingick i Bara härad i Malmöhus län. Blev fideikommiss år 1805 inom den grevliga ätten Thott och var omkring 1880 ett av de största godsen i riket. Huvudgården belägen i Skabersjö socken var ännu år 1880 ett av vallgravar omgivet slott med omfattande planteringar och anläggningar. Slottet ligger nära Segeå och järnvägen. Egendomen omfattar hemmanen Ebbarp 2 mantal, Ryd 3 mantal, Skabersjö 4 7/8 mantal, Skabersjö säteri 8 1/5 mantal, Svenstorp 3 mantal, Sönnarp 1 25/48 mantal, Tjustorp 5 9/20 mantal, Varto 1/4 mantal och Vestraby 3 1/48 mantal och totalt 33 17/30 mantal d.v.s. nästan hela socknen. Det fanns en kvarn i Ebbarp och en i Skabersjö by. Godsets domäner omfattade bland annat många frälsehemman som fanns i norra, östra och västra delarna av Västra Skrävlinge socken. Det var godsherren på Skabersjö slott och tillika landshövdingen i Malmöhus län Tage Thott som 1786 lät utbryta sitt utsocknes frälsehemman nummer 4 i Västra Skrävlinge socken och lade detta i enskifte. Han lät dessutom uppföra en frälsegård Ängavången i utkanten av enskiftet. Gården bytte senare namn till Sofielund (se nedan).
År 1880 ägde godset fortfarande mark i Törringe socken, Hyby socken, Oxie socken och Svedala socken.

Västra Skrävlinge socken tillhörde inte dåtidens Malmö stad utan inkorporerades först 1911. Handelsmannen Hans Bauert från Malmö köpte 1792 hemmanet/enskiftet nummer 4 (se ovan under Skabersjö gods) och gav detta namnet Sophielund efter sin hustru Sophia Charlotta af Trolle. Stavningen ändrades så småningom till Sofielund. Hans Bauert sammanslog den nya marken med Västra Kattarp nummer 1. Hans Bauert ändrade namnet på gården Ängavången (se ovan under Skabersjö gods) till Sofielundsgården (se nedan).
År 1874 tillkom järnvägen Malmö - Ystad som delade Sofielund i två delar som kallades norra (nya) respektive södra (gamla) Sofielund.
Lantbrukaren Anders Nilsson började på 1870-talet att sälja tomtmark för småhusbebyggelse till ett pris av 43 öre (ca 22 kr år 2007) per kvadratmeter.
Detta var början till ett sammanhängande bostadsområde med småhusbebyggelse inom Sofielund. Man började bygga från Linnégatan (=Lantmannagatan idag). Arbetet fullföljdes 1885-86 då en tomtdelning i större omfattning genomfördes.
Omkring 1880 var Västra Skrävlinge en socken i Oxie härad i Malmöhus län på sydöstra och östra sidorna av Malmö. Socknen låg kring järnvägen Malmö-Ystad med en station nära kyrkan i Hindby, vilken även var post- och telegrafstation. Socknen var omkring 1880 ca 0, 087 kvadratmil (=2 009 tunnland) stor och hade 582 invånare. Marken var jämn, fruktbar och odlad. Större gårdar var Bulltofta, Rosengård och Sofielund. Socknen hade två skolhus och var annex till Husie församling.
I Västra Skrävlinge socken fanns municipalsamhället Sofielundshusen som bildades 1896 och bytte 1906 namn till Sofielund. Ett municipalsamhälle var en administrativ enhet (typ kommun/stadsdel) för ett tätbebyggt område. När Västra Skrävlinge socken inkorporerades 1911 av Malmö stad ingick även municipalsamhället Sofielund, som då upplöstes och blev en stadsdel i Malmö. År 1896 fanns det 2 250 invånare i Västra Skrävlinge socken varav 1 740 bodde i Sofielundshusen och 510 i övriga delen av socknen. Socknen bestod av kyrkbyn Västra Skrävlinge, Västra Kattarps by, Bulltofta by och hemmanet Hindby nr 8.
Inom Västra Kattarps by låg bl.a. gårdarna Botildenborg och Augustenborg.

Västra Skrävlinge kyrkby tillhörde Västra Skrävlinge socken i Oxie härad i Malmöhus län. Byn låg i anslutning till kyrkan och byns markområden sträckte sig i ett smalt område från sydost mot nordväst långt in mot Malmö stad. Hemmanet nummer 4 (se under Skabersjö ovan) låg längst västerut inom byns ägor och gränsade till Malmö stad i höjd med dagens Nobelvägen och norr om Lönngatan.

Herrgården Rosengård låg sydost om Malmö nära Hindby järnvägsstation. Egendomen bildades av hemman i Västra Skrävlinge by och utgjorde 2 ½ mantal.

Västra Kattarps by tillhörde Västra Skrävlinge socken i Oxie härad i Malmöhus län. Byn låg i närheten av Hindby järnvägsstation och hade ett bränneri och en kvarn. Byns marker sträckte sig i ett smalt område från sydost mot nordväst in mot Malmö stad. Hemmanet Västra Kattarp 1 (se under Skabersjö ovan) låg längst västerut inom byns ägor och gränsade till Malmö stad i höjd med dagens Nobelvägen och söder om Lönngatan.

Botildenborgsgården låg i både Västra Skrävlinge by och Västra Kattarps by. 7/8 mantal i Västra Skrävlinge by och 1/4 mantal i Kattarps by bildade gården. I folkmun kallades gården ”Bondeslottet”.

Augustenborgsgården med bränneri vid Hindby station låg i Västra Kattarps by och 11/16 mantal bildade gården.

Sofielundsgården var en välbyggd egendom närmast sydost om Malmö, nära järnvägen Malmö-Ystad. Gården omfattade delar av Västra Skrävlinge by och Västra Kattarps by. Tillsammans över 1 1/3 mantal bildade gården. Sofielundsgården revs 1953 och idag ligger där Sofielunds kyrka Sankt Matteus.

Hindby by tillhörde Västra Skrävlinge socken i Oxie härad i Malmöhus län. I byn fanns järnvägsstation, poststation och telegrafstation. Byn låg både i Västra Skrävlinge socken och i Fosie socken. Två kvarnar låg i Fosie socken.

Malmö stad grundades i mitten av 1200-talet. Från ingenting grundades staden Malmö, nere på sanddynerna vid Öresund, på mindre än ett halvt sekel till en av Skånes mäktigaste städer. Redan vid mitten av 1200-talet låg en liten bondby inåt landet med namnet Malmöya. Detta ord är sammansatt av två ”malm” och ”höje”, d.v.s. sand och högar. Ett ortsnamn som säkert väl har svarat till verkligheten. Högarna var troligtvis de grushögar som förr låg vid Triangeln. Det var ju också här som bondbyn med sin kyrka låg. Senare kallas bondbyn för Övre Malmö. Konung Erik Menved anlade år 1319 Nedre Malmö vid havet och fiskeläget Sqvalperup och samtidigt påbörjades byggandet av S:t Petri kyrka. Efterhand drogs all rörelse till Nedre Malmö och detta blev födelsen av dagens Malmö. I början av 1500-talet hade Malmö en blomstringstid som handelsstad och var näst huvudstaden Köpenhamn den främsta i danska riket. Borgaren Frans Suell genomdrev att år 1775 påbörja anläggningen av en hamn vid den här mycket och allt mera långgrunda kusten. Malmö stad låg fortfarande i huvudsak innanför försvarsverken, murarna och vallgravarna (senare kanalerna). Utanför dåvarande Malmö stad fanns mestadels åkermark, betesmark och vattendrag som t.ex. västra Rörsjön och östra Rörsjön.
Folkmängden var vid 1800-talets början 3 442 personer, år 1835 blott 9 375 men hade år 1855 ökat till 15 808, år 1870 ökning till 25 673, år 1875 till 32 145 och år 1880 till 38 054 personer. Malmös areal var omkring 1880 endast 3 610 tunnland.
Malmö hade tidigare varit en viktig försvarsknutpunkt och var mycket väl skyddad med mur runt staden med befästningsverk och bastioner, vallgravar samt en fästning i väster (=slottet). All rörelse in och ut från staden skedde genom portar i muren t.ex. Österport, Söderport, Västerport och Hamnporten.
År 1805 görs en överenskommelse mellan Malmö stad och staten (som ägde försvarsverken) som innebar att Malmö stad åtog sig att rasera försvarsverken. Igengäld fick Malmö stad marken som friställdes för att ny bebyggelse skulle kunna växa fram. Detta innebar att under andra halvan av 1800-talet började staden växa utanför kanalen, bl.a. områden som Lugnet, Rörsjöstaden och Möllevången började planeras och byggas. År 1874 startas järnvägen Malmö-Ystad och år 1886 Malmö-Trelleborg-Falsterbo direkt söderut från Malmö.
År 1880 fanns det i Malmö stad bl.a. två järnvägsstationer, postkontor, telegrafstation, huvudkontoret för Skånes enskilda bank, tre andra bankkontor, tre sparbanker, högre allmänt läroverk, teknisk skola, högre flickskolor och många andra antalter för undervisning. I staden var det tre församlingar Petri, Caroli och Pauli. Det fanns också en romerskkatolsk församling, en metodistförsamling, ett s.k. missionshus, samt en baptistförsamlingslokal och en mormonförsamlingslokal.
Handeln var stadens huvudnäring vid sidan om fabriksrörelsen. Utförseln omfattar huvudsakligen spannmål, kreatur, andra ladugårdsalster, trävaror och spritvaror.
Ullmarknad hölls i juli månad och man hade större torgdagar varje månad.
Vidare fanns fabriker som Kockums mekaniska verkstad, Kockums och andra tobaksfabriker, bomullsspinneri, ylle- och bomullsväveri, tvål-, parfym- och såpfabriker, handsk- och trikåfabriker, spritförädlingsverk, mejerier, oljeslageri, ångkvarn, sågverk och skeppsvarv. Vid 1890-talets början passerade antalet innevånare i staden 50 000.
Som en jämförelse med hur det såg ut då kan man säga att dagens Malmö kommun är dåtidens Malmö stad plus 12 socknar. Genom sammanslagningar och inkorporeringar har de i olika etapper fram till 1971 förenats till en enhet, Malmö kommun eller numera Malmö stad igen. I början på 1900-talet var Malmö stads areal endast 29,67 kvadratkilometer. Efter den sista sammanslagningen 1971 blev arealen 151,57 kvadratkilometer d.v.s. fem gånger större än vid 1900-talets början. Inkorporeringarna och sammanslagningarna i Malmö stad genomfördes i följande ordning: 1911 Västra Skrävlinge, 1915 Limhamn, 1931 Fosie, 1935 Husie, 1952 Södra Sallerup, 1967 Oxie och 1971 Bunkeflo.

 


Ägare/KällaAnders Klinteberg
Datum13 Apr 2009
Länkad tillANDERSSON KLINTEBERG, ANDERS
AlbumStamfar Anders Klintebergs personhistoria, Hembygdsforskning

» Visa alla     «Föregående «1 ... 14 15 16 17 18 19 20 21 22 ... 40» Nästa»     » Bildspel