| |
Datum |
Händelse(r) |
| 1 | 1686 | - 1686: 1686 - Kyrklig personregistrering. Genom detta års kyrkolag fick vi riksomfattande regler. I lagen angavs noggrant vilka anteckningar som skulle föras.
- 1686: 1686 - Folkundervisning i Sverige ska enligt Kyrkolagen genomföras i varje socken av kyrkan.
- 1686: 1686 - Hor och lönskaläge innebar enligt Kyrkolagen att kvinnan (horan) bestaffades av kyrkan vid utomäktenskaplig förbindelse.
|
| 2 | 1726 | - 1726: 1726 - Husförhör och förande av husförhörsbok påbjöds i Konventikelplakatet. Husförhören kunde ske i kyrkan men senare även i hemmen över hela landet.
|
| 3 | 1734 | - 1734: 1734 - Bouppteckning blev obligatoriskt att upprättas vid dödsfall.
- 1734: 1734 - Hor och lönskaläge blev enligt lag brottsligt både för mannen och kvinnan. År 1866 avskaffades hor och lönskaläge som ett brott i Strafflagen.
|
| 4 | 1749 | - 1749: 1749 - Folkräkning genomförs för första gången i Sverige. Den anordnades av Tabellverket under ledning av Pehr Wilhelm Wargentin. Folkräkningar har mestadels genomförts vart tionde år, tidvis vart femte år. Vart tionde år är enligt FN:s rekommendationer. Sedan Statistiska centralbyrån bildades 1858 har svenska folkräkningar gjorts vart tionde år 1860 - 1990 samt åren 1935, 1945, 1965, 1975 och 1985. Sveriges sista folkräkning företogs 1990.
Folkräkningen utgjorde fram till 1940 en sammanställning av födelse-, boende- och yrkesuppgifter ur husförhörslängder och församlingsböcker. 1940-1990 baserades de på enkäter som besvarades av befolkningen. År 1990 vägrade emellertid många svenskar att fylla i enkäten.
SCB har överlämnat folkräkningsmaterialet fram till 1940 till Riksarkivet, där arbete med skanning pågår. Även ADB-register med individuppgifter 1960-1990 har överlämnats.
|
| 5 | 1753 | - 1753: 1753 - Gregorianska kalendern införs i Sverige genom att hoppa över 11 dagar i februari.
|
ca 1650 - Okänt