Händelser relaterade till släktforskning


Händelser i Sverige från 1200-talet till nutid som ligger till grund för dagens släktforskning

ÅrtalHändelse
1215Lysning till äktenskap går tillbaka till Laterankonciliet 1215.
1500Patronymikon användes som innebar att en person var faderns son (t.ex. Anders son = Andersson) eller dotter (Anders dotter = Andersdotter). Dessa patronymikon var inte ärftliga. Användandet av efternamn som vi idag känner igen infördes först med 1901 års Namnfördning.
1524Jordebok var en förteckning över Sveriges jordegendomar. Den sista var färdig och komplett 1885.
1608Kyrklig personregistrering införs. Den blev mycket begränsad under lång tid.
1618Riksarkivets föregångare inrättades genom en Kansliordning den 16 oktober 1618 av Axel Oxenstierna.
1628Lantmäterikontoret bildades inom Kammarkollegiet.
1630Mantalslängd upprättas årligen över personer som var skyldiga att betala mantalspengar (skatt). Mantalslängden innehöll bl.a. alla mantalsskrivnas namn, adress och yrke.
1633Flyttningsbetyg införes. Prästmötet i Linköping på förslag av biskop Botvidi beslöt att "ingen person, man eller qvinna, pijga eller dreng, tages ihn i någon sochn med mindre the hafue bref och godh å besked hvad och hvadan the äre." Detta var den första föreskriften i vårt land om flyttningsbetyg.
1634Antalet län eller hövdingedömen i Sverige blev 12.
1686Kyrklig personregistrering. Genom detta års kyrkolag fick vi riksomfattande regler. I lagen angavs noggrant vilka anteckningar som skulle föras.
1686Folkundervisning i Sverige ska enligt Kyrkolagen genomföras i varje socken av kyrkan.
1686Hor och lönskaläge innebar enligt Kyrkolagen att kvinnan (horan) bestaffades av kyrkan vid utomäktenskaplig förbindelse.
1726Husförhör och förande av husförhörsbok påbjöds i Konventikelplakatet. Husförhören kunde ske i kyrkan men senare även i hemmen över hela landet.
1734Bouppteckning blev obligatoriskt att upprättas vid dödsfall.
1734Hor och lönskaläge blev enligt lag brottsligt både för mannen och kvinnan. År 1866 avskaffades hor och lönskaläge som ett brott i Strafflagen.
1749Folkräkning genomförs för första gången i Sverige. Den anordnades av Tabellverket under ledning av Pehr Wilhelm Wargentin. Folkräkningar har mestadels genomförts vart tionde år, tidvis vart femte år. Vart tionde år är enligt FN:s rekommendationer. Sedan Statistiska centralbyrån bildades 1858 har svenska folkräkningar gjorts vart tionde år 1860 - 1990 samt åren 1935, 1945, 1965, 1975 och 1985. Sveriges sista folkräkning företogs 1990. Folkräkningen utgjorde fram till 1940 en sammanställning av födelse-, boende- och yrkesuppgifter ur husförhörslängder och församlingsböcker. 1940-1990 baserades de på enkäter som besvarades av befolkningen. År 1990 vägrade emellertid många svenskar att fylla i enkäten. SCB har överlämnat folkräkningsmaterialet fram till 1940 till Riksarkivet, där arbete med skanning pågår. Även ADB-register med individuppgifter 1960-1990 har överlämnats.
1753Gregorianska kalendern införs i Sverige genom att hoppa över 11 dagar i februari.
1765Husförhöret och straffet för uteblivelse skärptes.
1766Den första tryckfrihetsförordningen antogs detta år med regler om offentliga handlingar och med förbud mot censur.
1778Gustav III:s barnamordsplakat innebar bl.a. att en ogift kvinna inte fick utsättas för förnedrande av vare sig kyrkan eller rättsväsendet, hon fick rätt att dölja havandeskapet och föda som ”okänd moder” samt hon fick inte tvingas att avslöja vem som gjort henne med barn. Före 1778 gjorde kyrkan och rättsväsendet allt för att få kvinnan att bekänna vem mannen var. Men lägersmål d.v.s. sex utanför äktenskapet förblev fortfarande brottsligt.
1805Krigsarkivet bildades.
1810Antalet län i Sverige blev 24.
1810Förbjöds bruket av tvångsmedel för att förmå motvilliga personer att gifta sig med varandra i samband med brutet äktenskapslöfte.
1827Lantmäteristyrelsen bildades som egen myndighet.
1842Allmän folkskola skulle inrättas i alla socknar och församlingar i städerna senast 1847. Skolstadgan innehöll däremot inte någon skolplikt för barnen. Undervisning skulle erbjudas till de som ville gå. Allmän Folkskola upphörde 1971 när beslut om införande av en Enhetsskola togs.
1856Föräldrar kan antecknas som okända i födelseboken.
1858Statistiska centralbyrån bildades och avlöste då Tabellkommissionen som centralt statligt organ. Svensk statlig statistikproduktion går tillbaka till 1749, då arbetet med tabellverket påbörjades.
1860Folkräkning genomfördes.
1863Kvinnor (ogifta) blev automatiskt myndiga vid 25 års ålder. Gifte kvinnan sig blev hon åter omyndig med den äkta mannen som förmyndare. Före 1863 var kvinnor omyndiga hela livet förutom vissa undantag.
1863Den 1 januari 1863 ersattes det gamla förvaltningsorganet socknen med två olika kommuner (1862 års kommunalförordningar). En borgerlig (civil, medborgerlig) kommun och en kyrklig kommun (församling) bägge med skilda organ och med skilda uppgifter.
1864Lägersmål mellan två ogifta vuxna personer (man och kvinna) avkriminaliserades helt.
1870Folkräkning genomfördes.
1874Fick gifta kvinnor rätt att själva bestämma över sin egen inkomst.
1880Folkräkning genomfördes.
1882Allmän 6-årig folkskola beslutades införas och den skulle också vara obligatorisk för alla barn (=skolplikt). Först 1920 var detta genomfört i hela landet.
1884Fick ogifta kvinnor samma myndighetsålder som mannen (21 år).
1890Folkräkning genomfördes.
1895Församlingsboken ersätter husförhörsboken. Då försvann också husförhör och anteckningar av religiöst slag i boken.
1899Landsarkivet i Vadstena bildades.
1900Folkräkning genomfördes.
1901Namnfördning som reglerade hur antagande av efternamn skulle gå till. Systemet med patronymikon skulle avvecklas. Ersattes 1963 av Sveriges första namnlag.
1903Landsarkiven i Uppsala och i Lund bildades.
1903Malmö stadsarkiv bildades.
1905Landsarkivet i Visby bildades.
1905Lag om oäkta barns (födda utanför äktenskapet) arvsrätt efter modern och moderns släktingar. Före 1905 hade oäkta barn inte rätt att ärva vare sig modern eller fadern.
1908Jordregister innehåller en förteckning över jordegendomar på landet.
1910Folkräkning genomfördes.
1911Landsarkivet i Göteborg bildades.
1915Bestämdes att användandet av beteckningen oäkta barn i kyrkobokföringen och folkbokföringen skulle upphöra.
1917Endast fadern kan antecknas som okänd i födelseboken.
1917Före 1917 användes begreppet fosterbarn och fosterföräldrar. Adoption infördes i svensk lag i form av svaga adoptioner. Denna form fanns kvar fram till 1971. Efter 1971 blev alla adoptioner starka.
1917Båda föräldrarna måste i fortsättningen erkänna och försörja sina egna barn som var födda utanför äktenskapet s.k. oäkta barn.
1920Folkräkning genomfördes.
1921Gifta kvinnor förblev omyndiga ända fram till 1921 då även de fick bli myndiga vid 21 års ålder.
1926Legostadgan från 1833 upphävdes och upphörde att gälla. Den första legostadgan utfärdades redan 1664. Sedan kom nya 1686, 1723, 1739, 1805 och 1833. En legostadga var en svensk lag som reglerade förhållandet mellan arbetsgivare (husbonde) och anställda (tjänstefolk, tjänstehjon). Även löner och anställningstid reglerades i legostadgan.
1928Barn födda utanför äktenskapet (oäkta) kunde få ärva fadern om han hade särskilt anmält att barnet skulle få ärva honom.
1930Folkräkning genomfördes.
1930Landsarkivet i Östersund bildades.
1932Fastighetsregister innehåller en förteckning över alla fastigheter i Sverige.
1935Folkräkning genomfördes.
1935Landsarkivet i Härnösand bildades.
1936Allmän 7-årig folkskola beslutades införas i hela landet. Först omkring 1949 var detta genomfört i hela landet.
1940Folkräkning genomfördes.
1943Stockholms stadsarkiv invigdes. Arkivet stod dock helt klart först 1959.
1945Folkräkning genomfördes.
1947Personakt för varje person upprättas av Svenska kyrkan (församlingarna). Är en sammanställning av olika uppgifter. Upphörde 1991 när Skatteverket tog över folkbokföringen.
1948Mikrofilmning genomfördes av Mormonkyrkan (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga) av 100 miljoner sidor ur svenska arkiv. Det blev 61 000 rullar film som täckte i stort sett all kyrkobokföring fram till 1895. Arbetet avslutades 1963. Kopia av mikrofilmen finns vid Riksarkivet i Stockholm och vid Landsarkiven.
1950Allmän 9-årig Enhetsskola beslutades att införas på sikt i hela landet. År 1962 ändrades namnet på skolformen till Grundskola. Först 1972 var Grundskolan införd i hela landet. Under 1950-talet infördes en Allmän 8-årig folskola.
1950Folkräkning genomfördes.
1959Adoption infördes i form av stark adoption. Efter 1971 blev alla adoptioner starka. Detta innebar att alla rättsverkningar mellan adoptivbarnet och dess biologiska föräldrar klipptes av.
1960Folkräkning genomfördes.
1963Namnlag den första i Sverige. Den förra år 1901 var en Förordning. Nu avskaffades bruket av patronymikon slutgiltigt. Ersattes 1982 av Sveriges andra namlag.
1965Folkräkning genomfördes.
1969Lysning till äktenskap blev frivilligt.
1970Folkräkning genomfördes.
1970Barn födda utanför äktenskapet (oäkta) fick full arvsrätt efter både fadern och modern.
1971Alla adoptioner är starka d.v.s. alla band till de biologiska föräldrarna klipps av. Även tidigare genomförda adoptioner blev starka.
1974Lantmäteriverket bildades.
1975Folkräkning genomfördes.
1980Folkräkning genomfördes.
1982Ny Namnlag, ersätter 1963 års Namnlag. Namnlagen beskriver på vilket sätt en person kan förvärva ett efternamn respektive förlora rätten till ett efternamn. För vissa efternamn, sk egenartade efternamn, finns ett utökat skydd i namnlagen. I namnlagen finns också riktlinjer för vad som inte är lämpligt att ha som namn. Det är till exempel inte tillåtet att ta ett namn som kan uppfattas som benämning på en järnvägsstation eller ett postkontor.
1985Folkräkning genomfördes.
1990Folkräkning genomfördes.
1991Folkbokföringen övergår den 1 juli 1991 från Svenska kyrkan till den världsliga makten d.v.s. staten (Skatteverket). Den nya folkbokföringen ersätter kyrkobokföringen och mantalsskrivningen.
1995Krigsarkivet ingår organisatoriskt i Riksarkivet.
1995Genline bildades och de första publiceringarna på Internet genomfördes år 2001.
2006Lag om lägenhetsregister vilket innebär att ett landsomfattande register över lägenheter i Sverige upprättas av Lantmäteriverket. Ansvaret för registert övergår 2010 till Kommunerna som ska ansvara för förvaltning och uppdatering.
2007Start för vår hemsida.
2008Lantmäteriet bildades den 1 september 2008 genom sammanslagning av Lantmäteriverket och de 21 Lantmäterimyndigheterna ute i landet.
2010Riksarkivet och Landsarkiven slogs ihop den 1 januari 2010 till en myndighet.
2016Från den 1 januari 2016 sker folkbokföring i en kommun och inte i en församling. För detta ändamål införs en indelning i Distrikt enligt Förordning 2015:493. Lantmäteriets föreskrift om distrikt framgår i LMFS 2015:15. Distriktens namn motsvarar de namn församlingarna i Svenska kyrkan hade den 31 december 1999.