Text-dokument


» Visa alla     «Föregående «1 ... 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ... 33» Nästa»     » Bildspel

Källor - Hjälpmedel - Arkiv

Bra att veta om släktforskning.


KÄLLOR

Bakgrund
Det källmaterial som använts är i första hand den folkbokföring som finns för respektive period. Kyrkolagen från 1686 lade grunden för den heltäckande folkbokföring som därefter funnits i Sverige. Svenska kyrkan behöll uppgiften att sköta den officiella svenska folkbokföringen ända fram till och med den 30 juni 1991. Därefter övergick uppgiften till Skatteverket. Det kan därför vara intressant för dig och släktforskare naturligtvis att veta var du bodde och vilken församling du tillhörde den 30 juni 1991. Det är nämligen den församlingen som sist svarade för att skriva in uppgifter om dig i handlingarna. Denna församling avslutade således folkbokföringen om dig och har i de flesta fall överlämnat alla handlingarna till ett landsarkiv eller ett stadsarkiv (gäller Stockholm och Malmö).

Folkbokföring 1686-1894
Kyrkobokföringen enligt 1686 kyrkolag fram till ungefär 1894 (kan variera bland Sveriges alla församlingar) skulle bestå av följande:

1. Ministerialböcker
* Födelse- och dopanteckningar
* Lysnings- och vigselanteckningar
* Död- och begravningsanteckningar
2. Husförhörslängd
3. In- och utflyttningslängd

Det fanns från början inga centrala anvisningar om hur folkbokföringen skulle ske i praktiken. Därför kan det se mycket olika ut i landets alla församlingar. På många håll fördes alla anteckningarna i en och samma bok, Kyrkoboken. Det tog också lång tid innan lagen följdes fullt ut. Först 1894 kom standardformulär för folkbokföringsböckerna för hela landet.

I början av 1800-talet tillkom Konfirmationsbok och Kommunionlängd som var helt och hållet en kyrklig angelägenhet.

Exempel på uppgifter som KAN stå i de olika böckerna är i:

Födelse- och dopbok
Tid och plats för födelse, förnamn, hemvist, föräldrar (samt moderns ålder) samt datum för dop, prästens namn och faddrarnas namn. Det skrevs också in om barnet var oäkta d.v.s. född utanför äktenskapet och om fadern var okänd eller om faderskapet accepterats.

Lysnings- och vigselbok
Datum för lysningar och lysningsnummer, vigseldatum, åldrar, morgongåva och föräldrarnas namn.

Död- och begravningsbok
Dödsdatum, begravningsdatum, den avlidnes namn, var och hur han dog och ålder.

Husförhörslängd
Namn på gård eller hus, namn på kvarter, vilken rote, skattekraften, namnen på alla personer i hushållet med deras födelseort och födelsedatum, betyg för katekeskunskaper, redovisning av nattvard och husförhör, inflyttad från och datum, utflyttad till och datum, dödsår och ibland datum, vandel, vaccinerad mot smittkoppor och värnpliktnotering.
Husförhörslängden kan ses som en sammanfattning av andra böcker.

In- och utflyttningslängd
Namn på den som flyttar ut från eller in till församlingen, datum, vart man flyttar (ort, församling) eller var man kommer ifrån (ort, församling), födelsedatum och födelseförsamling, kunskapsbetyg och allmänna vitsord.
Ibland är den uppdelad i två separata böcker, en inflyttningslängd och en utflyttningslängd.

Konfirmationsbok
Var man bodde, namn på konfirmanden, datum, födelsedatum, faderns namn, tillåtelse att begå nattvard och betyg.

Kommunionlängd
Var man bodde, namn och datum för nattvardsgång.
Boken kan ses som ett komplement till husförhörlslängden.

Folkbokföring 1894-1991
Folkbokföringen, som varje församling skulle göra, bestod i denna period av:

1. Församlingsbok
2. Personakter
3. Flyttningslängder
4. Födelsebok med bilagor
5. Vigselbok med bilagor
6. Dödbok med bilagor

Huvudbokföringen skedde i församlingsboken.

Församlingsbok som ersatte Husförhörslängden kan innehålla samma uppgifter som husförhörslängden utom anteckningarna om religion som t.ex. deltagande i nattvard och kunskaper i katekesen.

Personakt började föras 1947 och kan innehålla förnamn, efternamn, yrken, kön, födelsenummer, födelsehemort, födelseförsamling, lyte, trosbekännelse, döpt, konfirmation, värnplikt, börd, registrerade på sjömanshus, fader och moder och deras födelsedata, giftermål och make/makas namn och födelsedata, datum för skilsmässa, alla barn och deras födelsedata, datum för inflyttning till en församling och namnet på församlingen, datum när man dog eller blev dödsförklarad och plats, dödsorsak, utvandrad samt vem som upprättat personakten och datum.

Flyttningslängd började föras 1925 i en och samma handling och kan innehålla uppgifter om namn, titel/yrke, födelsedatum, vilket år en flytt skett, till vilket kvarter, vilken fastighet eller nummer.

Folkbokföring från och med 1991-07-01
Folkbokföringen är efter överföringen till Skatteverket helt datoriserad.
All bokföring sker på skattekontoren. Det som finns är t.ex. uppgifter om flyttningar, adressändringar, namnändringar, namnanmälningar, faderskap, domar om vårdnad och gemensam vårdnad, in- och utvandringar och anmälningar om dödsfall. Man kan också få ut olika typer av dokument som t.ex. personbevis, dödsfallsintyg och hemortsbevis.

Svenska kyrkan kommer även i fortsättningen att föra en egen kyrkobokföring. Men den kommer endast att omfatta medlemmarna i svenska kyrkan. Den lokala kyrkobokföringen består av ett register över medlemmarna i församlingen och en förteckning över de personer i församlingen som döpts, konfirmerats, vigts och begravts samt en pålysningsbok som registrerar dop, lysning, vigsel och dödsfall.

Erfarenheter av att forska i folkbokföringshandlingarna
Även om det finns mycket information i folkbokföringshandlingarna kan det vara svårt att hitta det man söker eller om man väl hittat informationen att kunna läsa och förstå den. Detta gäller ju särskilt ju längre bak i tiden man går. Problem man kan råka ut för är t.ex.:

* Handlingar saknas helt enkelt eller har skadats av brand, vatten, råttor etc.
* Bläcket har i stort raderats ut, klumpat sig eller plumpats ut över större delen av sidorna, vilket gör dem oläsbara.
* Det fanns inte några egentliga skrivregler eller hur bokstäver skulle skrivas. Dessutom har varje präst eller klockare haft sin egen skrivstil och egna idéer om utformningen av handlingarna så det kan ta dagar bara att tolka en notis, om man överhuvudtaget klarar av det. Bland annat såg många av bokstäverna likadana ut och man kunde skriva samma bokstav på olika sätt beroende på sammanhanget.
* Vissa notiser är så knapphändiga att man måste försöka att hitta ett annat sätt att stämma av innehållet mot.
* En del präster tyckte att vissa saker var viktiga medan andra präster tyckte att det mesta var oväsentligt. Därför varierar innehållet i handlingarna väldigt mycket.

En mycket viktig erfarenhet är att vid släktforskning måste man ha
TÅLAMOD, FANTASI och GOTT OM TID.


HJÄLPMEDEL

Det finns en hel mängd hjälpmedel när man släktforskar. Nedan finns förtecknat en del av dem som använts i arbetet med att få fram alla olika uppgifter till hemsidan:

* Rosenbergs ”Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige” omkring 1880.
* Malmö stads adresskalendrar
* Bouppteckningar
* NE, National Encyklopedin.
* Läsebok för släktforskare - Lär dig tyda och läsa gammal handstil av Henrik Anderö och Elisabeth Thorsell.
* Släktforska steg för steg av Per Clemensson och Kjell Andersson.
* CD Sveriges befolkning 1880.
* CD Sveriges befolkning 1890.
* CD Sveriges befolkning 1900.
* CD Sveriges befolkning 1910.
* CD Sveriges befolkning 1970.
* CD Sveriges befolkning 1980.
* CD Sveriges befolkning 1990.
* CD Sveriges dödbok 1901-2013.
* CD Begravda i Sverige (fram till våren 2012).
* ArkivDigital Släktforskning i färg på Internet.
* Wikipedia, Den fria encyklopedin på Internet.
* Skånsk släktforskning ”Scangen” på Internet.
* Sveriges Släktforskarförbunds ”Anbytarforum” på Internet.
* Föreningen DIS med Disbyt (Hitta dina anor).
* Släktforskning med Ancestry.
* SVAR ”Svensk arkivinformation” på Internet.
* Lantmäteriets hemsida på Internet, Kartsök och ortnamn.
* Lantmäteriets hemsida på Internet, Fastighetssök - för alla.
* Lantmäteriets hemsida på Internet, Historiska kartor.
* Ärvda urklipp i form av födelse-, lysnings- och dödsannonser, dödsrunor och begravningsakter.

För att få fram information och fakta har bl.a. följande studerats:
* Boken Gamla Sofielunds historia 1609-1948.
* Boken Historiska vingslag med Sven Rosborn genom Malmös historia
* Boken Malmös kartor från 1500-talet till idag.
* Malmö Fornminnesföreningens Tidskrift ”Elbogen” (Årgång 18, Nummer 1-4, Malmö 1988) artikel ”Så har Malmö utvidgat sitt område - Ett bidrag till inkorporeringshistorien” av Helge Andersson.
* Skriften ”Stadsäga 309 i Svinaryssland - Ett gatuhus i Nya Sofielunds arbetarförstad” av Hans Kretschmer år 2006.
* Skriften Malmö Spårvägsmäns Fackförening 1890-1920.
* Uppsatsen ”Sofielund - Från Svinaryssland till mångkulturell stadsdel” av Hans Dahlberg, Hans Kretschmer, Martin Scotte, Christian Kindblad, Andreas Jansson och Malin Biller år 2006.

 

ARKIV

Följande bibliotek och arkiv har besökts:
Arbetarrörelsen arkiv i Malmö.
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm.
Björnstorps och Svenstorps gods arkiv.
Kungliga Biblioteket i Stockholm.
Landsarkivet i Lund.
Landsarkivet i Uppsala.
Lantmäteriverket i Kristianstad.
Lantmäteriverket i Stockholm.
Riksarkivet i Arninge norr om Stockholm.
Riksarkivet i Marieberg i Stockholm.
Skånes Arkivförbund i Lund.
Stadsarkivet i Lund.
Stadsarkivet i Malmö.


Ägare/KällaAnders Klinteberg
Datum22 Okt 2007
Länkad tillLevande

» Visa alla     «Föregående «1 ... 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ... 33» Nästa»     » Bildspel